Ostindiefararen i Vänersborg

En mycket maffig och stor händelse. Det är väl enda gången jag får se detta fartyg i verkligheten. Det var så mäktigt när den kom inseglande till vår lilla hamn.
I samband med denna händelse så tågade musikkåren till hamnen med bla utklädda tidsenliga gäster bakom.
Det finns ett evenemangsområde med servering, utställningar och historik bakom fartyget mm den här helgen innan fartyget seglar vidare upp till Kristinehamn och ner till Göteborg igen.

Lite fakta:
Ostindiefararen Götheborg är en replik av den ostindiefarare med samma namn (Götheborg), som 1745 gick på grund och sjönk vid Hunnebådan i Göteborgs hamninlopp. Ostindiefararen Götheborg är världens största oceanklassade segelskepp byggt i trä (ek). År 1986 startade en marinarkeologisk utgrävning av originalskeppet. År 1995 påbörjades bygget och åtta år senare sjösattes Götheborg. Under 20 månader mellan 2005 och 2007 seglade skeppet den historiska rutten till Kina och hem igen.

Patrullbåtar som fick hålla ordning på småbåtarna som ville se det stora fartyget

 Musikkåren intågande i området

 Tidsenliga gäster i väntan på fartyget

 Folk börjar samlas på Dalbobron

 Vi väntar o väntar.....

Nu kommer den!!!!!

Innan hon passerar bron avfyras åtta väldiga hälsningssaluter från kanonerna ombord.

 Oj oj så mäktig!

 Mastpojkarna upp i mastarna

 ......ganska högt upp för att stå på en lina bara

Galjonsfigurerna av trä i för- och akterskeppet, tillverkades under 2 ½ år av Andy Peters från Oxford i England

Runt en kvarlämnad stapelbädd bredde snart ett nytt varvsområde ut sig. Där anlades skeppshall, smedja, timmer-, rigg- och mastverkstad. Det nya varvet på Eriksbergsområdet kom även detta att kallas Terra Nova
På det nya Terra Nova växte under nio år den nuvarande ostindiefararen fram. Som en ödets nyck hade en del av stapelbädd nr 6 lämnats kvar då Eriksbergs varv revs. Där anlades Terra Nova. Fartyget skulle i allt väsentligt likna det skepp som 1745 gick i kvav vid hemkomsten från sin tredje resa till Kina. Rekonstruktionen av fartyget kom att byggas dels på de marinarkeologiska utforskningar som gjordes på vraket och dels på historiska källor från 1700-talet.

 Ser ni pojkarna högst upp i masterna!

 Pojkarna lossar sakta trossarna

 

Dagen till ära har hela besättningen bytt om till tidsenlig klädsel för 1700-talets gastar, matroser och befäl.
Plötsligt ljuder skeppsklockan. Kapten Carsten Hedlund ska gå i land. Men klockan är också signal för de sex matroserna högt uppe i riggarna att lösgöra festliga blå och gula vimplar. När Carsten Hedlund kliver ut på landgången utropar besättningen åtta hurra för sin kapten

 Kaptenens fru går också iland

 Nu sjunger besättningen traditionella shantysång. Och allra bäst blir det när överstyrman August Jansson leder sången på engelska och besättningen utmed relingen svarar med kraft.

 Karoliner soldater

 Allt är handsmidet

 Kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) hälsar välkommen, tal hålls och vänskapsgåvor utbyts.
– Det är en vansinnig idé att bege sig upp mot Vänern med en ostindiefarare. Men färden har varit mycket säker och jag vill tacka skicklig lots och bogsering, säger kapten Hedman.

 

Längd över allt 47,54 m

Total längd inklusive bogspröt: 58,5 m

Höjd över vattenlinjen: 47 m

Bredd: 10,84 m

Segelarea: 1 964 m². Seglen av engelsk linneduk började sys under våren 2001.

Djup vid aktern: 5,25 m

Djup vid fören: 4,75 m

Barlast: 292 ton bly

Total vikt: 1 150 ton

Motorer: 2 Volvo Penta á 405 kW för propellerdrift.

Motorer: 2 Volvo Penta á 180 kW för generatordrift. (elproduktion)

Propellrar: 2 Rolls-Royce Seffle, justerbara och flöjbara.

Fyra bränsletankar med en total kapacitet av 36 000 liter bränsle.

Genomsnittlig fart: 5 till 6 knop (9 till 11 km/h), maxfart med motor: 8 knop (15 km/h)

Besättning: 80, där 50 - 60 stycken är elever.

Bunkring: Mat för 80 personer för 60 dagar och reservförråd för ytterligare 30 dagar.

Navigation och kommunikationsverktyg: GPS, radar och Satcom B (Inmarsat B-terminal).

Vattenpump med tillverkningskapacitet på 18 000 liter färskvatten per dygn. (Osmos)

10 kanoner (för salut). Originalet hade 30 kanoner, både tre- och sexpundare som försvar mot pirater och andra anfallande skepp

 

Söndag den 2 oktober 2005 klockan 13:45 kastade ostindiefararen Götheborg loss från sin hemmahamn och satte kurs mot Kina. Avresan blev en folkfest där tiotusentals människor hade mött upp för att ta farväl av skeppet. Hundratals följebåtar eskorterade skeppet vid avfärden mot Kina. Ute vid Vinga vinkades det farväl. Vid 21-tiden den 3 oktober satte fartyget segel för första gången, två stagsegel. Skälet till att man väntade var att det blåste från fel håll samtidigt som det är mer svårnavigerat i en trång farled med satta segel.
Götheborg seglade längs den historiska rutten till Kina via Cadiz i Spanien, Recife i Brasilien, Kapstaden och Port Elisabeth i Sydafrika, Fremantle i Australien och Jakarta i Indonesien och den 21 juli 2006 kom hon äntligen fram till det historiska målet Kanton i Kina efter nära 20 000 sjömil.

Den 9 juni 2007 kom Götheborg hem till Sverige igen efter närmare 20 månader, och lade till vid Pir 4 vid 18.30-tiden. Hon mottogs av Kinas president Hu Jintao och kung Carl XVI Gustaf. Hemkomst till Sverige och intresse i Kina gjorde att Kinas president valde att förlägga ett statsbesök i Sverige under sin europaresa för skeppets skull