söndag 20 augusti 2017

Round we go!

Jag kan bara inte hålla mig.....jag vill så gärna sy allt som intresserar mig! Men tiden och orken finns inte som hos de flesta.
Men en handsömnad måste jag bara ha framför TV nu när jag inte stickar längre.
Det här projektet ska bli en kvilt med olika runda pusselbitar.
En gång i månaden får jag en ny uppgift att sy.
Jag är klar med första månadens uppgift. Ja, egentligen inte....de ska appliceras på en tygbit också.







Jag är med!

Det är inte ofta jag vill vara med på kort. Jag står hellre bakom kameran än framför. Man ser ju inte ut som man tycker man ser ut....konstigt.

 Mormors kille

 De som betyder mest för mig och är kommen av mig....känns konstigt ibland att detta är min dotter. Jag är så stolt och glad att jag bestämde mig för att bli mamma.
 Le och titta inte in i kameran....äsch det blev ju lite tokigt :)
 Underbar bild på godingen som tittar intresserat på kossorna
 Estelle stora tjejen som går på dansskola och har eget rum.

Sixten sover middag.......

Det är ju ett tag sen Sixten fick vara med här. Han är nu ett helt år! Tiden med honom har inte blivit sämre....kan den det?
Han blir större och längre men nu tror jag han har växt klart.
Han är en misse med rutiner och verkar ha en inbyggd klocka i sig.
Han går fortfarande promenader med mig och Sigge och pratar hela vägen........

Så här ser en normal dag ut för Sixten:
Vaknar och följer med Ronnie upp när han ska till jobbet. Då vill han oftast gå ut när han har ätit med Ronnie.
När jag går upp ca 8.30 släpper jag in honom. Då äter han lite igen och väntar på morgonpromenaden med Sigge och mig.
När vi kommer hem är han i trädgården eller hos grannen och hälsar på. De avgudar honom så där är han så välkommen.
Kl 12 kommer han hem och äter lunch och får då lite blötmat och lite missemjök.
Efter lunch går vi alla tre och vilar tillsammans.
Sixten sover längst av oss.
Vid tre går vi på promenad igen alla tre. Möter vi kattkompisen Zlatan så stannar Sixten med honom och leker. De är bästisar.
Vid femtiden kommer han hem och vilar till sjutiden. Sen är han ute till senast kl23 då kommer han hem och vi går alla tre och lägger oss för natten.
Då ska det mysas och klappas ett tag innan han somnar.

Ja det är en kul kille som hänger med oss vad vi än gör i huset. Han ska iaktta vad vi än gör, men det är charmen med honom.
Han vill inte gärna bli buren förrän på kvällen när vi tittar ut i fönstret och kollar att alla sover.

Jag vet egentligen inte vad som är så mysigt med en katt. Jag får ju inte klappa honom om han inte vill, inte bära och mysa när jag vill. Men ändå är han ett otroligt sällskap och en frihet.
Vi gör det vi tycker känns bäst och är roligast på våra egna villkor. Vi är lika stora egoister :).
Han har en underbar mjuk och skön päls som är ljuvlig att borra in sig i.
Ja han är en himla bra kompis som jag älskar så mycket.

Nej, jag glömmer inte Sigge. Men en hund är helt annorlunda, den kan jag styra mera och mysa när jag känner för det. Men den kräver även att man sätter gränser, uppfostrar, leker och motionerar.












Mina killar som jag älskar mest.


Nytt Syrum

Ja nytt är det ju inte, men jag har fått lite nya praktiska tillbehör i rummet. Mannen och jag åkte till IKEA och skulle leta krokar till en linjal tavla. Men vi hittade både tavla och krokar, toppen!
Sen såg jag en praktisk köksö som passade perfekt till min Accuquilt.
Det gäller att ha fantasi och se framför sig hur man kan använda olika saker som inte hör till sömnad.

Ronnie fick lite jobb att borra och sätta ihop, men det gick så bra :).

Fram med alla linjaler som har legat lite överallt. Oj det var fler än jag trodde, alla får inte plats!
Men de flesta hänger nu så fint på väggen och jag har en bra överblick. Utmaningen blir nu att prova alla och se om jag verkligen behöver dem.
Jag har en stansmaskin Accuquilt som också behöver en bra plats så jag kan använda den snabbt vid behov. Där blev köksön en perfekt lösning på problemet. Nu kan jag förvara allt på samma ställe.
Nu får jag nog lugna mig med nya planeringar, det finns inte mera plats för nya lösningar.:)
Men så nöjd jag är med mitt "lekrum".

 IKEA har bra möbler för ett syrum, skärbord och Accuquiltbord och Sixtens lilla toalett :).
 CD hyllor till kvilttygerna som är 30 cm bitar och stora bokhyllan som jag fick köpa i en Handarbetsaffär i Vadstena som skulle läggas ner. Där får jag rum med alla pärmar och tidningar mm.





 Gamla fina musikanläggningen, kvilttyger i första Billyhyllan, tyghylla, tyg,tidning,pärmhylla, CD skivor och en lådhylla som jag fick köpa billigt i handarbetsaffären som las ner i Vadstena. Där finns scrapbitar uppskurna i olika storlekar och remsor och de söta candybitarna.

Nu ska jag fortsätta sy på mina kviltprojekt........




söndag 13 augusti 2017

Två helt olika kviltar!

Högen med ofärdiga alster "UFO" minskar mer och mer. Om detta intresse skulle vara övervägande delen att kvilta ihop projektet så hade jag bytt intresse för längesen.
Det är absolut den jobbigaste delen av allt inom detta intresse. Först lägger jag baksidan och tejpar runt med frystejp på vardagsrumsgolvet på knä. Jag kryper runt och sträcker så tyget ligger alldeles slätt.
Sen på med vadden och sist framsidan på kvilten. Nu börjar krypandet igen, kvilten ska nålas med knappnålar. Naglarna ryker direkt, svetten rinner, pulsen ökar och svordomarna kommer. Jag börjar nåla i mitten och utåt åt alla sidorna, krypande........

Nu kommer det kritiska läget, ta bort tejpen och hoppas att allt är slätt och fint.
Sen kommer nästa moment, hur ska jag kvilta ihop allt? Ska jag ha något mönster eller raka streck?
Sist sätter jag mig vid symaskinen och försöker andas lugnt, ner med axlarna och sy sakta......detta kallas för att kvilta! Har man nu ett överkast så är det tungt att kvilta och trångt att få in i symaskinen. Det är nu värken kommer som blixtrar i axlar och nacke.
När allt är klart och jag har sytt på en avslutningskant som jag får sy för hand på baksidan.
DÅ är jag nöjd och har glömt allt elände innan.

Vissa kviltar känner jag att det är en omöjlighet att kvilta. Det kan bero på att jag vill få en extra touch på kvilten, för tung att ha på axeln eller för att jag just nu har pengar att lämna bort för professionell kviltning på en Longarm. Det kostar 400 kvm och till detta tillkommer vadd och baksidestyg om jag inte har detta själv.

Jag har lämnat två kviltar nu för proffs kviltning. De blev så fina!
Den första har jag delvis sytt för hand. Jag fick tygerna av Ronnie när jag fyllde år, en perfekt present :).
Jag har applicerat fast de handsydda blocken på grå och vintervit bakgrund. För att få lite tuffare stil valde jag ett flerfärgat batiktyg i de färgerna som finns i blocken.
Kviltmönstret är flygande fjärilar. Tygerna kommer från Katrines Quiltestue i Oslo. Kanttygerna och kviltningen är från Annas Batik i Ed.




Den här kvilten var en utmaning för mig. Jag är inte så förtjust i guld. Men när jag såg dessa tyger så föll jag direkt. Jag visste precis vilken kvilt jag ville sy och som skulle passa tygerna.
Jag har hittat en ny designer som jag inte kände till. Hon är tyska och heter Brigitte Heitland och tygserien heter Zen Chic.
Mönstret heter Write on White
Tygerna hittade jag på Quiltstudion i Göteborg.
Kviltningen överlämnade jag till Annas Batik i Ed.
 Denna kvilt gör sig inte på foto. Tygerna är underbara och kviltningen är kviltad med ljus guldtråd.
Nu fattas avslutningskanten på båda kviltarna, sen är de KLARA!

Måndag och jag länkar till






tisdag 8 augusti 2017

Dagarna går snabbt.

Det är aktiva, roliga dagar med gänget. Det är inte bara jag som är trött sista lekdagen. Mamman somnade i soffan, barnen fick tröttutbrott och jag hängde som en hösäck på altanen.

Idag tog vi sista lekparken i stan en gång till. Vi bestämde oss för att strunta i att laga mat och göra det lätt för oss. Vi var på Restaurang Lekpark, med korv och mos till baren och Falafelrulle till oss. Det gick alldeles utmärkt och gott var det.

Idag skippade jag rutschkanan och bara tittade på. Hjärnan somnade gång på gång och ville inte leka längre :).

 Det var en svårt klätterställning.......
 Vi avslutade med att gunga. Nu går vi och köper fika istället.
Vi trodde barnen skulle somna efter deras små utbrott där vi alla var ganska dumma. Men icke, det var mamman som somnade.
Då passade Milo på att ta hennes glasögon och kom ut till mig på altanen. Där hittade han vagnen med dockan som jag har till blommorna. Blomman lyfte han ut och promenerade iväg med dockan. Han pratar konstant oavsett om någon lyssnar eller inte. Han pratar med vissa bokstäver på fel ställe och lite konstig ordföljd i vissa meningar. Det gör han ännu charmigare.
 Sigge och Milo blev bra kompisar

 Här är alla killar på promenad åt olika håll :)
 Milo passade på att rymma när vi alla vilade. Men han kom leende tillbaka och hade inte varit ute på stora vägen. Det var lättare för fötterna att inte gå i gruset på trottoaren :)
 Ett samtal karlar emellan......
 Milo lärde Sigge att sitta på kommando......
 Sigge satte sig gladligen när han fick kattgodis hela tiden.
Dags att åka hem.
Vi kom i sista minuten och fick rusa in och vi hann med rusningskramarna.


Hejdå kära ungar och jag älskar er så mycket!