Marsipanladan till Malö

Idag lockar vädergudarna med över 30 grader varmt!!!
Åter en utflyktsdag med AC i bilen som sällskap. Idag åker vi mot Lysekil. Vi bestämmer vår rutt efter vägen, inget planerat. Vad har vi inte besökt?????
Jo vi har ju funderat på vad Marsipanladan är för något. Vi kör dit och hamnar mitt i en liten idyll.
Vi blev alldeles saliga, så vackert!
Ett litet torp full med god choklad och marsipan mm. En underbar kvinna mötte oss som jobbade där.
Hon berättade historien bakom detta ......

Vi bakar all konfektyr själva

På marmorbänkar i ett vackert sekelskifteskök blir vår ljuvliga konfektyr till. Köket ligger vid torget i Trosa. De råvaror vi använder är i huvudsak mandel, socker, choklad, grädde och likörer. De minsta figurerna görs i en handpress men många görs helt för hand. Vi kokar kola och knäck i koppargryta för att värmen skall vara så jämn som möjligt. Tryffel och marmelader gjuts i ramar på marmorbänken. 
De flesta av Kutterkonfekts produkter är laktos- och glutenfria. Vår marsipan innehåller ingen mjölk eller gluten och innehåller endast mandel, inga andra nötter eller fruktkärnor. Dock kan det finnas spår av hasselnöt i alla produkter.

Hantverket, recepten och verktygen har gått i arv i tre generationer under 80 år och härstammar från konditor Tord Christenson, född i Lysekil, Bohuslän. Tord Christenson flyttade vid 25 års ålder från Lysekil och startade 1945 ett konditori i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Till jul och påsk gjorde Tord små, delikata konstverk av marsipan och belgisk choklad. Tords dotter Ingrid (Lillan) med sin make Tomas Klemming kom in i verksamheten och utvecklade den vidare med Café Gateau i Stockholm. De behöll traditionen att vid jul och påsk göra marsipan- och chokladkonfektyr. Idag är det Tomas och Lillans dotter Karin Klemming tillsammans med sin make Micheal Thorell som driver företaget.

 Efter denna härliga upplevelse fortsätter vi till Orust igen men nu med två färjor genom Flatön och Malö.

 Medans vi stod och väntade på färjan kom en man fram till oss och började prata. En äkta Göteborgare med sin underbara dialekt. Men som vanligt hade de två männen något gemensamt...BANDY!!! Båda hejade på GAIS och hittade varandra som de var gamla kompisar, helt otroligt!

 Gamla Pelargonmuseumet på Orust fanns Handelsträdgården kvar och en mysig antikhandel med café. Det var olidligt varmt och tempen var över 30 grader nu. Men en Mintpelargon med lila små blommor fick följa med hem.

 Cafét

 Man kunde även sitt ute i olika bås

Tänk vad många vackra platser vi har i vår närhet!

Vi har kört ca 15 mil idag och fått se så mycket.

Mollösund till Kärrstegen

Det var några år sedan vi besökte Mollösund, en liten fiskeby på Orust. Första gången vi är där utan en turistström i samhället. Det var så tyst och lugnt.

Mollösund är ett av landets äldsta fiskelägen med anor tillbaka till 1500-talet. Det var då en del av Danmark-Norge, och knutpunkt för det lukrativa sillfisket.
Fiskenäringen har inte helt försvunnit. Det finns fortfarande några fiskare och en fiskberedningsfabrik. Förr torkades långa på Mollön, som ligger på andra sidan sundet, för framställning av lutfisk. Framför allt är Mollösund en populär turistort, med betydligt större befolkning sommartid.
Vi stannade och käkade och en liten promenad i värmen. Det är nära 30 grader varmt och då är det bästa för oss att åka på utflykt. Vi är inte så förtjusta när det blir för varmt, vill inte ligga vid en badstrand, inte kul att sitta hemma och titta ut.

Nej vi ger oss ut på våra småvägar och letar efter mysiga ställen. Tack o lov för den personen som uppfann AC i bilen.

 EN turistaffär var öppen. Där hittade jag en rolig Flamingo som var en vinkylare och kostade bara 5000 kr!!
Alla plåtobjekten var av återvunna oljefat.

 En till vinkylare!

 Golfbag

 Grill

 Inne i restaurangen där vi åt

 I grannbyn Edshultshall var det ännu vackrare tyckte jag. Där låg husen så tätt så jag begriper inte hur dessa bara kunde byggas. Men det var roligt att gå runt och titta. Träffade en man som berättade lite om husen och byn.

Lite historik......

Edshultshall är en ort i Morlanda socken i Orusts kommun. Orten ligger vid havet, 10 km söder om Ellös och 6 km norr om Mollösund .
Edshulthall är ett gammalt fiskeläge med två hamnar, norra och södra hamnen. I södra hamnen finns en gästhamn. Sedan 1985 är Edshultshall hemmahamn för skolfartyget Westkust .

Koleraepidemin 1853 dog 23 personer, dvs. 1/3 av Edshultshalls befolkning. Samhället gick tillbaka, hus stod tomma, och under en period hade man endast en fiskeskuta i fiskeläget.

Så småningom hämtade sig Edshultshall, och 1883 fanns tre skutor som bedrev storsjöfiske. 1890 fanns 40 bostadshus och ca.200 invånare. Verksamheten ökade och 1897 fanns inte mindre än nio rederier i det lilla samhället.
En stor epok för Edshultshall var Islandsfisket. År 1925 var startåret för Islandsfisket och det kom snabbt att växa. Som mest var det 13 båtar från Edshultshall som var ute på detta fiske samtidigt.
Trots motgångarna för kustsamhällena under andra världskriget överlevde Edshultshall. Så sent som 1950 var en stor del av alla yrkesverksamma i samhället skeppare.

Idag är husen dyrare än dyra OM det finns någon som säljer

 Ett hus som måste ha varit en förvaring tidigare

 Detta lilla hus är byns äldsta.

Denna lilla by är väldigt aktiv med träffar och aktiviteter, räkfest, utställningar av ortsborna, årlig basar, konserter ........imponerande.

Vi fortsätter bilresan genom Orust, Tjörn och kommer till Kärrstegen i Ljungskile. Där äter vi glass  och jag går in i den mest originella inredningsaffären jag har besökt någongång.
Ett gammalt ruckligt två våningshus med trägolv och ingen värme. Men så charmigt!
Där finns så mycket saker att titta på, ganska dyrt men jättekul att vandra omkring bland alla vackra ting. En mycket speciell stil, jag har aldrig sett något liknande.

 I orangeriet mittemot kan man fika, äta en lätt lunch eller bara ta ett glas vin.